Vilken pärs!
Oh my! Det är dagen efter operationen och jag ligger i soffan med värk! Äntligen är det över! Det hela började ju sådär bra igår med att den läkaren som skulle operera mig blev fast på en annan operation.. Detta gjorde att det blev lång väntan och tillslut fick en annan läkare hoppa in och operera mitt knä istället. Jag hade ju bestämt mig för att vara cool.. det gick också sådär! Läkaren ville söva mig, vilket jag inte ville.. trodde det skulle vara bättre att vara vaken (tänk så fel jag hade!). De tre bedövningssprutor man tog i knät gjorde extremt ont! Man sprutade dessutom in en massa vätska i knät så det kändes som det skulle explodera! (En av sköterskorna hörde visst mitt skrik in till en annan sal! :)). Nåväl.. när det var gjort tänkte jag att "så mycket värre än så här kan det väl inte bli" (tänk så fel jag hade igen). Ytterligare en sköterska kom och frågade om jag inte hellre skulle sövas, men nej!
Nåväl.. väl inne i operationssalen skar man ett par hål i knät och gick in med kamera plus lite andra verktyg, detta medan jag i vaket tillstånd låg och hyperventilerade! Så sjukt obehalig känsla.. här började jag ångra mitt val av att opereras med enbart bedövning.. Eftersom jag hade så svårt att slappna av och var ganska panikslagen så höll 3 sköterskor på att sätta kanyler i mina armar för att ge mig lugnande. Det gick inte heller, då man inte hittade några ådror att sticka i. Så efter sisådär 6 försök gav man upp! Jag hade ju förbjudit dem att sätta kanylen insida handled eller hand (vilket man ville) så det blev inget lugnande för min del.. så det var bara att genomlida 25 minuter utan lugnande, men det gick! Men gud vad för jäkligt det var! Den känslan när man håller på med massa grejer inne i knät (slipar bland annat) .. man känner inte smärta SMÄRTA, men man känner att det händer saker, det slits och dras på ett väldigt obehagligt sätt..!
Men gott folk! I did it! Idag ser jag ut som en gammal knarkare med stora blåmärken på armarna efter försöken till kanylsättning.. svullen och blå. Tur jag ska hålla mig inne i några dagar! Mamma har nyss varit här med medicin, medlidande och choklad!
Nu ska jag vila mig.
DUKTIG du är! (haha), måste erkänna att din förklaring var väldigt målande
Usch, jag fick rysningar bara av att läsa din berättelse, så jag kan nog inte ens föreställa mig hur det kändes för dig som var tvungen att genomlida det!
Starkt jobbat! Tänk på vad de brukar sig "Det som inte dödar, det härdar" - så nu är du nog jäkligt härdad hörredudu.
Hoppas att knäet blir bra nu!
Låter om om du har haft en tuff operation. Måste dock fråga... Varför gick du inte med på att sövas? Känns spontant som om det hade varit det bästa. Nu hoppas jag verkligen att operationen blev lyckad så du inte behöver göra om bravaden... Jag förstår hur du ser ut på armarna eftersom jag själv har blivit "stucken" på 5 olika ställen vid ett tillfälle för att hitta en bra åder som dom kunde använda... Man ser inte klok ut efteråt... Krya på dig och ha en bra dag!!!
